min roliga dag!
#högskoleprovet
Varför jag skrev provet är jag väldigt osäker på.. Jag trodde man fick förtur till högskolorna om man skrivit provet, men så var det visst inte. Men eftersom jag anmält mig och betalat för flera månader sen så var det ju bara att gå dit och sätta sig, jag kunde ju inte förlora något på att testa!
Hade tur som hamnade i den stora gruppen som fick skriva i aulan, sköna stolar och sköna bord! Så att sitta och skriva prov i 5 timmar gjorde mig inget alls faktiskt, tyckte till och med det var lite roligt.
Provreslutat blir säkert ännu roligare att få, rent av skrattretande kanske. Helt ärligt svarade jag bara med 100% säkerhet på EN fråga, så det kan vara så att jag under de 5 timmar man skrev provet lyckats skrapa ihop ett endaste rätt svar.
Det stod i kallelsen att man skulle ha med sig penna, sudd och linjal. På bussen påväg till skolan insåg jag att jag inte hade med mig en linjal. Till min stora lättnad fick man en linjal på plats!
Vid lunchen så träffade jag Alexandra som också skrev provet fast i en annan byggnad. Vi gick och beställde lite mat. Jag slängde i mig denna fettbomb och avslutade med en cola. När jag sen satte mig för att skriva provet var jag så uppsvälld i magen och kolsyran bara bubblade och ville upp så det slutade med att jag fick knäppa upp byxorna(!) och sitta och smårapa(ljudlöst) hela resterande delen av provet. Man kanske är liiite för bekväm med sig själv om man gör så?
Om fyra veckor får jag i alla fall provresultet. Man kan se svaren på frågorna redan nu, men vill bli överraskad när det kommer så tjuvkikar inte.
Turkiet, del 4
Vi levde mer eller mindre på pommes frites. På stranden, vid poolen, inne, ute - pommes frites!
Det är mer eller mindre alltid höga vågor på stranden vid hotellet. Sen med hjälp av veckans oväder så hade det blivit ännu värre. Det var omöjligt och förbjudet att gå ner i vattnet, och jag tror aldrig jag sett så mycket vuxna människor leka i vågorna vid strandkanten!
Emma och jag också såklart!
En dag var det marknad i konakli. Vi gick upp tidigt som lusen för att slippa trängas med folk.
Sist vi var där så sålde det höns och allt möjligt. Den här gången var det mest kläder och sånt som man kunde köpa överallt egentligen, men det var mycket billigare!
Lagom tills vi kom tillbaka till hotellet så blev vädret dåligt igen, innan hade det varit soligt! Så Emma jag bestämde oss för att göra en liten uflykt till Alanya. Vi tog bussen in och när vi väl var framme så hade vi ingen aning om vart vi var, så i flera timmar så irrade vi runt och möttes av skolbarn som skrattade åt oss och militärer med gevär.
Såhär i efterhand önskar jag att vi slutade leta efter den rätta vägen och bara tittade runt.. men jag var fast besluten om att hitta till det rätta "centrumet".
Sen när vi tröttnat och var sura och irriterade så tog vi bussen hem igen. Sådär halvlyckat!
Senare på kvällen(vi låter följande bilder bara passera utan någon speciell förklaring...)
Nu är jag snaaart klar med alla bilder. Allt har tagit något så otroligt lång tid, men har inte suttit vid datorn knappt alls..
Turkiet, del 3
Då kör vi lite fler grådaskiga bilder från Turkiet. Måste säga att bilderna inte riktigt gör verkligheten rättvisa. Det var faktiskt väldigt varmt i luften och solen tittade faktiskt fram ibland, men då tog vi inga kort för vi var upptagna med att bära upp våra hakor, höhö.
Här är i alla fall lite bilder från Konakli:
En liten nyfiken tuss, nästan helt nykläckt!
Väldigt nyfiken!
Det blev superoväder i början på veckan. Vet inte om ni läste om alla översvämningar och till och med flygplan som kraschade på antalya flygplats? Vi hade inga översvämningar på hotellet tack och lov, men regn hade vi. De små kattungarna som sprang runt ute sökte skydd inne i hotellet men blev allt som oftast bortjagade av personalen.
En liten katt sökte skydd hos Emma.
Senare på kvällen gick vi ner till havet och kollade på blixtrarna som lyste upp hela himlen. Det var helt galet, och omöjligt att ta kort på såklart..
Det här var en lite blixt.
Försökte mig på att få med lite blixtrar på en liten filmsnutt men det var också svårt. Ni vet när man väl väntar på dem så kommer det inget.. förutom lite.
Turkiet, del 2
Fina hundar och katter sprang runt överallt. Självklart ville man ta hem alla, men det går ju inte. Dessutom tror jag inte de hade det så pjåkigt, ingen var särskillt smal i alla fall.
Självklart gick det inte att motstå poolen...
Ibland var vädret för dåligt för att ligga på stranden. Vid sådana tillfällen drack vi istället goda och äckliga drinkar.
...
Fejkmärken, plast och prutande. Vi var i alanya en kväll.
Turkiet, del 1
Bilderna är både från mina och emmas kameror.
Kommer inte skriva så mycket om vad vi gjorde och massa sånt..
Efter panikförvirring i Stockholm då alla vägar genom stan var avstängda så kom vi till Arlanda.
Trots att jag mötte på kraftigt motstånd så lyckades jag få alla till starbucks för att vakna.
Sen var det upp upp och iväg!
Jag hatar att flyga, och det blir bara värre och värre med åren. Varje gång jag går på ett plan så är det med en superstark magkänsla att vi kommer störta.. förstår ni känslan att sätta sig i stolen då! Sen som grädde på moset så får jag alltid en plats vid vingarna så jag sitter hela resan och tittar på när de gungar och skakar och jag bara väntar på att en ska gå av... Men det gick bra ändå, även denna gång!
Så var vi tillbaka på beach club doganay! Tredje gång jag bodde på det hotellet. Gillar att hissarna är i glas!
Middag under stjänorna.
På kvällen kollade vi på hotellets shower, som inte hade ändrats ett dugg sen sist jag var där, för 3 år sen.
Det är lite tråkiga bilder.. men detta är alltså första dagen. Fler bilder kommer senare!
#autocorrect
Jag har en stor hatkärlek för iPhones autocorrect. Tex när jag skriver "någonting" utan att stava fel och den ändrar om det till "någo ting" så tvingas jag alltid ta ett djupt andetag för att inte göra något dumt.
Men så finns det ju gånger då det kan bli lite kul också:
http://damnyouautocorrect.com, bra sida det där!
oopsie
Bestämde mig för att baka bröd såhär på kvällskvisten. Eller rättare sagt, jag kände för att laga lite äggpannkakor, för det är typ det det blev. Givetvis var det inte meningen.
Varje gång jag lagar mat eller bakar (speciellt när jag bakar) så brukar jag fundera på vad Gordon Ramsay skulle säga om han kom in när jag lagade mat/bakade.
Idag hade han nog fått en stroke. Jag är så slaffsig! Det är disk, matrester från middagen och plast och skit överallt. Det är vid såna tillfällen jag brukar passa på att undersöka de där viktiga frågorna i livet. Som "Hur högt kan jag ta den här elvispen ut smeten innan det börjar skvätta smet okontrollerat?". Svaret var: Inte så högt.
Ni vet när man gör precis som man ska och allt blir sådär rätt. Sen när hybrisen slagit in så går man liiiite utanför receptet och så blir det bara smet av alltihopa..
Så mina fluffiga bröd blev platta.. saker. Det blev många också så nu kommer jag få äta platta saker till frukost i en evighet!
Man kan inte ha tur jämt.
#ikea
Har spenderat hela dagen på ikea. Har svårt att bestämma mig för vad jag tycker om ikea.. tycker jag om det? Tycker jag inte om det?
Det är något med att gå runt, runt, runt och kolla på bokhyllor och sitta i soffor (som alltid känns skönare än den man har hemma) som gör att jag blir varm i hjärtat, känner mig hemma på något sätt.
Men så finns det de där människorna som ska släpa med sig sina barn. Barn tycker inte om ikea. Så länge man inte är där för att handla till barnen så vill inte barnen vara där. När barn inte får som de vill så skriker de. När föräldrarna ignorerar barnens skrikande så skriker de högre. Dessa skrik, som ofta når upp i en decibel så de nästan bara hundar hör, får hela min själ och livsvilja att frysa till is. Jag får rysningar över hela kroppen. Det rycker i armarna. Vulkanen inom mig börjar bubbla. Jag får en känsla av att jag måste göra något.. prata med någon, sparka på något, dunka huvudet i en vägg.
Egentligen vet jag inte om det är barnet som skriker som gör mig upprörd eller föräldrarna som inte gör ett dugg.. Ibland vill jag bara gå fram till föräldern som kör runt sin skrikande lilla unge i en barnvagn och påpeka för denne att dens barn gråter. Vill de köra ignorera-barnet-så-den-inte-får-uppmärksamhet-för-den-skriker-metoden så får de göra det på ett folktomt ställe. Så är det bara.
Var där för att köpa en matta, men som precis alltid när man är på ikea så köper man med lite annat billigt småkraft som man egentligen inte behöver utan tvärtom ofta har för mycket utav. Som en filt till hunden till exempel..
För övrigt så undrar jag vem som är inredningsansvarig på ikea. Jag tycker inte det är okej med julpynt innan halloween. Men det kanske bara är jag?
höstbilder, utan skärpa och färg
Men i alla fall.
Gick ut idag för att suga in lite av den "fina delen" av hösten, för snart kommer regn, slask och blåst..
hej sverige!
Tog nyss en promenad med Doglas och kylan var som ett slag i ansiktet när jag gick ut. När blev det så kallt?!
Lägger upp lite bilder senare!
nu sticker jag!
praktfall
Tiiiidigt tiiidigt på torsdag morgon lämnar jag nämligen sverige för några härliga dagar i varmare land, ska bli väldigt skönt!!
För att piffa upp fötterna inför strandlivet så skulle jag därför idag måla tånaglarna. För att göra det var jag först tvungen att ta bort det gamla nagellacket som envist hållt sig kvar sen studenten(!). Så jag slänger upp ena foten i handfatet och börjar ta bort det gamla med nagellacksremover och sen sköljde med vatten. Detta gick bra. Efter det slänger jag upp andra foten och fortsätter proseduren.
Efter ett tag känner jag hur den blöta foten jag står på börjar glida på stenplattorna. Det enda jag tänker när foten glider är "Snart kommer jag tappa balansen och ramla och bryta benet och resan är förstörd". Tänkte det inte med panik utan bara konstaterade det för mig själv så jag var beredd när det hände.
Mycket riktigt ramlar jag. I fallet så fastnar foten jag har i handfatet under vattenkranen samtidigt som jag vrider mig så jag landar på magen pladask på marken.
Precis som jag hade förutspått antog jag att foten som var kvar i handfatet var bruten.
Väl på marken, innan jag känt efter om kroppen var hel, började jag skratta. Hela händelsen var så typiskt mig!
Det var inte första gången jag halkar i det där förbaskade badrummet heller. För bara någon vecka sen gjorde jag en flodhästlandning rakt på rumpan när jag duschade och bara skulle gå och tända lamporna som var släkta. Det var en dum idé med blöta fötter. Men då kunde jag också bara skratta.. Jag såg framför mig hur kristallkronan i lägenheten under liksom klirrar till i den sekund jag dunsar i marken helt blöt, blek och naken och sen hur rump- och höftfettet liksom bildar vågor som rör sig över kroppen.. Ser ni det framför er?
Efter jag skrattat klart åt min pinsamma situation undersöker jag om mitt ben fortfarande är intakt.
Har brutit benet en gång förut och då halkade jag på en tidning, hade ju sett snyggt ut som jag la till "fastnade med foten i ett handfat" till det.
Men när jag klavrat loss foten från kranen så kunde jag pusta ut då jag klarat mig med endast ett litet sår och en redigt blåmärke.
Värre kunde det ju sett ut. Om någon frågar vad jag gjort kommer jag säga att jag blivit biten av en haj.
