Sitter och redigerar lite bilder men inser att det kommer ta lite tid. Så vi tar det i två delar och börjar smart nog med del 1. Den kommer här:

Vi åkte hela klockan 7 på morgonen för att inte missa hela dagen där nere. Vi hade fem långa timmar i bilen framför oss och fick därför turas om med att köra.

Första timmen var lite småkylig, men så fort solen kommit upp så stekte det ganska duktigt.

Emma var nybliven körkortstagare. Därav den väldigt rakryggade körställningen. Men den försvann efter ett tag när hon inte orkade räta upp sätet efter att vi bytt förare några gånger :)

Vägen ner gick förvånandsvärt fort måste jag säga! Vi hade laddat med 3 skivor med bra åka-bil-musik som gick oavbrutet, sen var det bara att vråla med så högt man kunde. Sen var landsvägarna lite mer söderut något annat än vi kände till. Där räknades väggrenen mer eller mindre som ett körfält och bilar i mötande riktningar kunde köra om samtidigt. Vi skrek första gångerna det hände, men efter ett tag började vi förstå grejjen.

Väl inne i Göteborg virrade vi runt långt och länge innan vi hittade vägen dit vi skulle campa. Vi hade skrivit 2 A4 med vägbeskrivningar men dom var inte till mycket hjälp. Så Emma fick använda sig av kart-appen och därigenom försöka guida oss ut ur stan. Det tog tid och det blev många inte riktigt lagliga svängar. För Göteborgs vägar.. vem har gjort dom? Varför kan inte korsningar vara två korsande vägar? I Göteborg var varje korsning 15 korsande vägar med 6 olika spårvagnsräls som gick helt kors och tvärs.
Men till slut så kom vi till campingen, redan sönderbrända på axlarna efter bilfärden i stekande sol.

Vi fick en tältplats, slog upp tältet på max 10 minuter. Sen skulle vi snabbt sätta oss i bilen och åka tillbaka till stan. Men då startade inte bilen. Den bara vägrade! Paniken kom smygande. Alla familjer i husbilarna tittade underhållande på oss, de två blondinerna, som stod hjälplösa och tittade ner under motorhuven. Vi satte oss i tältet med bilens bruksanvisning och letade upp sidan där de beskrev vår typ av startproblem. Det enda som stod som lösning var: "Ta kontakt med en renault-verkstad." Toppen! Vi satt kvar ett tag i tältet och funderade på vad vi skulle ta oss till, vi hade inte räknat in en bilreparation i vår budget för resan om ni förstår vad jag menar.
Till slut så insåg vi att vi var tvunga att ringa Emmas pappa och förklara problemet. Så Emma tog mod till sig och ringde. Till vår stora lättnad så var det bara en säkerhetsspärr! Vi hade haft bilen olåst medan vi sattit upp tältet och då hade den stått olåst för länge och "låst sig" så den inte gick att köra i. Så det var bara att låsa bilen och sen låsa upp den och den startade precis som den skulle.


Väl inne i Göteborg igen så letade vi länge efter en bra och billig parkeringsplats.

Här hittade vi en, nära automaten och allt! Denna plats blev våran under båda dagarna.
Något vi däremot inte var beredda på var den låånga promenaden in till city. Vi hade ju bara parkerat i kanten och när vi än en gång tog fram kartappen för att hitta rätt så insåg vi att vi hade en närmare 3km lång promenad framför oss. Detta kan man tänka inte är såå långt. Men med tanke på att vi inte ätit något sen klockan 7 på morgonen och vid den här tiden var klockan strax efter fyra så var vi ganska trötta.

Vi tog sikte mot närmaste Mc Donald's för att samla på oss feta krafter.

En katt kom och mötte oss och vi blev helt paffa. Hej morrhår lixom! På håll såg det ut som en gammal farbror med mustach typ. Alltså katt-farbror.

Det var tydligen någon sorts pridevecka i Göteborg när vi var där. Varenda eviga flaggstång och alla spårvagnar var beklädda med regnbågsflaggor. Det var liiite mycket.
Vi satte oss på en trappa på avenyn och väntade på kvällssol. Vi var fortfarande ganska trötta efter bilfärden.

Tråkfotade lite för att fördröja tiden. För övrigt var det en varm dag, en väldigt varm dag.

Efter ett tag kom vi upp på fötterna igen och började promenera runt. Och man slogs av hur många "centrala" delar det fanns i staden. Hur långt man än gick så ploppade det upp olika gallerior här och där. Det var ungefär som om man placerat farsta centrum och skärholmen centrum och kista galleria på lite olika ställen i stan, fast aningen mindre då. Vi la några platser på minnet som vi skulle besöka igen dagen efter.


Hur skönt ser inte det här ut?

Efter några timmar så var det dax att börja knalla tillbaka till bilen för att åka tillbaka till campingen. Men att hitta tillbaka till bilen var lättare sagt än gjort.

Vi stannde här ett tag och samlade krafterna inför promenaden tillbaka till bilen.


Jag vet inte hur många gånger jag bytte objektiv under dagen. Hade med mig ett vidvinkel och ett zoomobjektiv. Men jag är ändå glad att jag gjorde det. Ofta så har man ett objektiv extra med sig men orkar inte hålla på och krångla och byta så det blir bara liggandes. Men den här gången utnyttjade jag verkligen båda fullt ut!

Mot kvällen piggnade vi till lite och blev på bätte humör vilket ändå gjorde dagen till ganska härlig! I början kände vi väl båda att vi inte riktigt var på humör för någonting.
När vi väl hittat bilen var det ungefär en och en halv timme kvar till grinden till campingen skulle stängas men vi var inte så oroliga då resan dit tog ungefär 20 minuter.
Så vi krånglar oss ut ur stan och skiter i att använda kartor då vi mindes vägen. Men helt plötsligt hamnar vi på en STOOOOR otroligt HÖG bro! När vi upptäkte det var det redan försent för att vända så vi fick snällt åka över, men vi vågade knappt kolla ut, svindeln var ett faktum! Väl över försökte vi hitta tillbaka så vi kunde åka tillbaka över bron, men vi hittade aldrig vägen utan hamnade istället i tunnlar som var flera kilometer långa. Så vi ställde oss tillslut på sidan av vägen och tittade i mobilens "gps". Och plötsligt skriker Emma till "Det står att det kommer ta TRE TIMMAR tillbaka!!". Paniken dök upp igen då vi inte skulle hinna tillbaka innan grinden låste sig. Men vi insåg att det inte kunde vara möjligt och la bort mobilen och bestämde oss för att följa skyltarna in mot centrum och liseberg och sen börja om från början. Väl inne i stan igen tog vi upp kartan igen och då såg Emma att "gps:en" var inställd att vi var gående, alltså inte att vi åkte bil. Så därför stod det att det skulle ta så lång tid tillbaka.
Sen kom vi i alla fall rätt och hann tillbaka till tältet i tid. Vi somnade nästan direkt när vi kom fram.
Vi var väldigt trötta!

Det var första dagen. Stay tuned för del 2!