Drog mig in till stan idag i rusningstrafiken. Centralen var proppad med arga och trötta människor. Träffade Felicia där. Hon var glad!
Vi gick till tunnelbanan. Vi fick låta ett tåg passera för att det var överfullt. Stackars människor. Tanken på att jag var en av dessa pressade potatisar som klämdes på tågen, varje dag, i 3 år känns helt oförståeligt nu. Fredagsstämningen var inte närvarande i tunnelbanevagnarna, det var märkbart. Men vi lät det inte störa oss, vi hade roligheter på gång!
Vi kilade en snabbis till farmor och farfar och fick där biljetterna till kvällens sysselsättning. På väg ner i hissen berättar jag för Felicia att hissen vi stod i är på bristningsgränsen och att man får vara försiktig. Felicia låtsas hoppa i slowmotion. När hon landar stannar hissen. Jag får panik på henne. Det visar sig inte vara någon fara, jag hade bara lutat mig på nödstoppsknappen.

Iväg ut på vägarna igen, letandes efter en buss. Vi hade fått 76 olika sorters förklaringar om vart busshållsplatsen låg av farmor och farfar. Vi hade ingen aning om vart den var, som det brukar vara när man har fått det sådär noggrant beskrivet. Man kan inte säga att man inte förstår, då skulle man bara idiotförklara sig själv.
Men deras beskrivningar tog oss ändå rätt.
Väl på bussen hade jag dock glömt vilken hållplats vi skulle av på. Trots att farfar visat en lapp där han tydligt skrivit upp det. Farmor frågade farfar om han trodde jag var ett litet barn då. Ironin i att man 10 minuter senare sitter och har glömt namnet på hållplatsen..
Vi gick av när det kändes rätt, vilket visade sig vara för tidigt. Dock hittade vi en liten tjej som genom sitt klädval tydligt visade att vi skulle till samma ställe. Vi valde att blint följa efter henne.
Efter en stunds promenad kommer vi fram..


CIRKUUUUUSSSS!

Minns att jag varit på cirkus en gång tidigare i mitt liv. Men då var jag så liten att jag bara minns att jag var där, minns inget mer konkret..

Vi köpte självklart var sin popcorn och plaserade oss långt bak i tältet. Publiken bestod av 50% barn och 49% pensionärer. Jag och Felicia fick stå för ungdomens blygsamma 1%.

Showen började och var stundtals riktigt rolig och genomtänkt och stundtals ganska långsam och ointressant. De bjöd på en riktigt underhållande hundshow som jag blev riktigt imponerad av!


Efter hela spektaklet var slut gick vi till Mc Donalds och åt ketchup med pommes frites.

Felic.

Sen tog vi en runda förbi snaps som var onödigt fullt så vi åkte hem.
Mysig kväll dock med mysigt sällskap!