Har suttit hela dagen och kämpat med en jobbansökan. Har hittat ett jobb som jag verkligen känner skulle vara kul, och helt plötsligt känns inte mitt tidigare amatörcv särskilt passande. Så jag har suttit och försökt få mina rätt så glesa jobberfarenheter att se lite maffigare och intressantare ut... det går väl sådär.
Sen har väl sommaren varit lite för lång så all denna uppsats-svenska känns svårare och svårare att pressa fram. Under skolåren satte man sig kvällen innan deadline och skrev en fyra sidors uppsats på mvg-nivå och utan några större bekymmer. Nu sitter jag och kämpar med varje meningsuppbyggnad och alla ord tycks hamna på fel plats..

Har som tur var några dagar till på mig att skicka in ansökan, sen är det bara att hålla tummarna!


Känner mig ganska less på att sitta hemma nu.

Drog mig in till stan idag i rusningstrafiken. Centralen var proppad med arga och trötta människor. Träffade Felicia där. Hon var glad!
Vi gick till tunnelbanan. Vi fick låta ett tåg passera för att det var överfullt. Stackars människor. Tanken på att jag var en av dessa pressade potatisar som klämdes på tågen, varje dag, i 3 år känns helt oförståeligt nu. Fredagsstämningen var inte närvarande i tunnelbanevagnarna, det var märkbart. Men vi lät det inte störa oss, vi hade roligheter på gång!
Vi kilade en snabbis till farmor och farfar och fick där biljetterna till kvällens sysselsättning. På väg ner i hissen berättar jag för Felicia att hissen vi stod i är på bristningsgränsen och att man får vara försiktig. Felicia låtsas hoppa i slowmotion. När hon landar stannar hissen. Jag får panik på henne. Det visar sig inte vara någon fara, jag hade bara lutat mig på nödstoppsknappen.

Iväg ut på vägarna igen, letandes efter en buss. Vi hade fått 76 olika sorters förklaringar om vart busshållsplatsen låg av farmor och farfar. Vi hade ingen aning om vart den var, som det brukar vara när man har fått det sådär noggrant beskrivet. Man kan inte säga att man inte förstår, då skulle man bara idiotförklara sig själv.
Men deras beskrivningar tog oss ändå rätt.
Väl på bussen hade jag dock glömt vilken hållplats vi skulle av på. Trots att farfar visat en lapp där han tydligt skrivit upp det. Farmor frågade farfar om han trodde jag var ett litet barn då. Ironin i att man 10 minuter senare sitter och har glömt namnet på hållplatsen..
Vi gick av när det kändes rätt, vilket visade sig vara för tidigt. Dock hittade vi en liten tjej som genom sitt klädval tydligt visade att vi skulle till samma ställe. Vi valde att blint följa efter henne.
Efter en stunds promenad kommer vi fram..


CIRKUUUUUSSSS!

Minns att jag varit på cirkus en gång tidigare i mitt liv. Men då var jag så liten att jag bara minns att jag var där, minns inget mer konkret..

Vi köpte självklart var sin popcorn och plaserade oss långt bak i tältet. Publiken bestod av 50% barn och 49% pensionärer. Jag och Felicia fick stå för ungdomens blygsamma 1%.

Showen började och var stundtals riktigt rolig och genomtänkt och stundtals ganska långsam och ointressant. De bjöd på en riktigt underhållande hundshow som jag blev riktigt imponerad av!


Efter hela spektaklet var slut gick vi till Mc Donalds och åt ketchup med pommes frites.

Felic.

Sen tog vi en runda förbi snaps som var onödigt fullt så vi åkte hem.
Mysig kväll dock med mysigt sällskap!

Hade en riktigt mysmorgon i sängen idag! Går annars inte upp före lunchtid så det kändes nästan exotiskt att se vakna med the voice live och inte små klipp på youtube sen.
Anledningen till denna tidiga väckning var att jag hade en tandläkartid klockan 9. Och även om det bara tar ca 3 minuter för mig att gå till tandläkaren så kände jag för en lång och lugn morgon! Och så skönt det var!

En kaffe i sängen med lite ögongodis på TV. omnomnom

Igår var planen att vi skulle till Nype. Något vi dock inte tänkt på var att det ösregnade! Emma och jag hade inte alls tänkt på att det regnade så när vi kom ut från porten så blev det tvärnit. Sen efter att ha bytt några vad-gör-vi-nu?-blickar med varann så löste vi det på det enkla vis med att springa och hämta ett paraply.

Väl inne i stan ställde vi oss i kön och köade i säkert en halvtimme. Det är VIP-köer i ett nötskal. Man får vänta dubbelt så länge med att komma in och ändå betala fullt pris och allt därtill - great!
När vi alla var genomblöta och vi insåg att vi kommer inte komma in förän om säkert 30 minuter till så kändes det så sjukt ovärt att vänta, så vi drog.


Vi tog skydd för regnet inne på 7/11. När vi ändå var där så blev Emma och Alexandra sugna på en liten nattmacka..

Kändes komiskt att se de här skyltarna ute. Lixom stå ute helt dyngsur och "jaha, så det är oväder påväg?"

Vi hade trots allt två paraplyer med oss, dessvärre var båda trasiga..

Fuktig luft får det mest spännande saker att hända med mitt hår.. är inte säker på att jag gillar det.

Sen var väl de andra inte särskilt sugna på att fortsätta kvällen.. Vi satte oss inne på hellströms i några minuter i väntan på att tåget skulle komma.


Sen var det bara att traska hemmåt.. Festade sen loss själv hemma på vatten och kina snacks.

Det var lite synd att det blev som det blev, men man kan inte ha flyt jämt. Det var i alla fall kul att träffa Alexandra som jag inte träffat på evigheter!
Nästa gång bör vi nog kolla vädret innan vi drar ut. Det blir en lärdom att ta med sig!

Fick en chockväckning av Doglas idag! Jag vaknade lite svagt av något men var lixom fortfarande "sovande". Jag såg att Doglas stod i min dörröppning och tittade på mig. Jag halvsatte mig upp lite för att nå mobilen och kolla vad klockan var. När jag såg att den inte var så mycket och lutade mig tillbaka för att mötas av.. ett Doglasansikte. Han hade alltså på typ 2-3 sekunder helt knäpptyst runnit upp i min säng utan att jag märkt något och satt sig på min kudde. Gav ifrån mig ett "humpff"-ljud och sen var jag mer eller mindre vaken.

Väl uppe skrev jag ett CV. Funderar bara på om jag ska skicka med bild eller inte.. Ska fixa klart det där imorgon!

Sen var jag inte direkt på humör för någonting. Åkte in till city för att strosa runt och hamnade till slut på topshop.

Stod länge och funderade på den här tröjan. Den är lite mer transparant än bilden visar. Till slut så fick den i alla fall följa med hem så har jag en vecka på mig att fundera om jag ska spara den eller inte. Vad tycker ni?

Den fanns även i vitt:

Hade extrem beslutsångest över vilken färg jag skulle köpa. Var ett tag inne på att helt enkelt ta båda två, men det fick bli den röda. Den kändes mer höstig helt enkelt.


Det bjöds på fint väder idag blandat med lite sommarskurar som kom helt random från blå himmel.

Det var min dag det.

Det tänkte vi imorse när vi begav oss ut till några klippor för att avnjuta dagen där med sol och bad.

Vi fick börja med att slå oss igenom djungeln för att komma dit.

Felicia höll hårt i sin baguette!



Detta djävulskap till djur surrade runt oss hela eviga dagen! Storleken den är på bilden motsvarar ganska precis storleken den hade på riktigt också!


Efter ett tag blev det lite kyligt.. solen vi väntade på kändes plötsligt hopplöst borta.

Så vi begav oss hem till Felicia och grillade lite käk!

Sen två liter glass och en kopp kaffe senare så var det dax att bege sig hemmåt. Hade, trots bristen på sol, en riktigt härlig dag!

Äntligen kom det en riktig åsk- och blixtshow!

Gick ut och la mig på balkongen och bara lyssnade på regnet och åskan. Det var riktigt mysigt! Man känner sig så otroligt liten och hjälplös när naturen tar ton på det viset.


Då och då kom Doglas ut och ojade sig över oljudet.

Idag åkte jag, Pontus, Lina och Erik hem till pappa för att dels visa han Pontus nya bil och sen också för att hämta/lämna lite däck.

Lina och jag delade baksäte med två däck på vägen dit som tog upp halva baksätet. Andra halvan fick alltså jag och Lina dela på. Sen i varje vänstersväng fick jag (som satt i mitten) däcken över mig vilket gjorde att jag föll över stackars Lina.
Väl där så stannade vi på fika som varade i några timmar, strax innan midnatt började vi rulla hem igen.

Dom bor väldigt fint där ute i Hammarby Sjöstad. Härligt att höra det plingande ljudet när tvärbanan kommer.